Dagarna går fort och mycket har hänt sedan jag senast bloggade.
Som ni vet flög jag och Emma ner till Melbourne tillsammans med Jakob och Jonatan. Emma och Jonatan flög ner en dag tidigare än mig och Jakob och befann sig redan på hostlet "Pint on Punt" när vi kom till Melbourne sent på fredagkvällen. Jag var nedstämd på grund av att jag behövt säga hejdå till min familj ännu en gång och sov inte vidare gott den första natten. Lördagen började kaosartat för mig och Emma, då hon fick ett sms av vår pedicab-chef att det inte såg ljust ut på jobbfronten. Detta blev en chock för oss då jobbet i Melbourne varit planerat i månader och det hade varit skälet till att vi flugit hela vägen ner till Melbourne. Vi pratade med chefen som då förklarade att han ringt för att dubbelkolla så att allt stämmer inför cyklandet, men då fått veta att det fattades ett handelstillstånd, vilket kunde leda till tunga böter ifall vi valde att jobba och ta betalt av kunder. Inte chefens fel, men otroligt slarvigt då man borde dubbelkolla långt i förväg när man lägger ner så mycket tid, pengar och arbete för att få ihop det. Dessutom hade alla vi pedicab:are flugit ner till Melbourne just för att jobba. Chefen tyckte att vi skulle testa på ändå, nu när vi alla ändå var här. Jag och Emma valde att testa att jobba en dag, men insåg snart att det skulle inte vara värt det. Det blev dessutom varmare och varmare under dagarna, knappt möjligt att vara utomhus. 
I Melbourne var det uppemot 45 grader varmt på dagarna vilket gjorde det outhärdligt för oss att sova i vårt rum då vi varken hade AC eller fläkt. Vi bestämde oss för att ändå stanna kvar i Melbourne några dagar och utforska staden. Det blev mycket strand- och barhäng under de varmaste dagarna då detta var de enda ställen där man kunde svalka sig. Jonatan lämnade oss på torsdagen för att flyga hem till Sverige. Jag, Emma och Jakob bestämde oss för att stanna tills på måndag för att se mer av Melbourne då värmeböljan lagt sig. 
Torsdagen och fredagen bestod av strandhäng och god mat, vi bytte även hostel och hamnade i ett 8-bädds rum med väldigt obehagliga sängar. På lördagen tog vi en turistdag och utforskade staden, hamnen och den botaniska trädgården i Melbourne.
På söndagen åkte jag och Jakob på en dagsutflykt längs med Great Ocean Road, vilket är en av de vackraste vägarna man kan åka längs med. Vi stannade vid olika utsiktsplatser, såg de tolv apostlarna, koalor i det vilda och mycket annat vackert. Vi hade en fin dag och det blev många vackra kort.
På måndagen tog vi oss till flygplatsen för att flyga vidare mot nya äventyr, tyvärr inte samma. Sedan länge har det varit bestämt att jag och Emma ska dela på oss några månader, då vi velat se/göra olika saker den sista tiden i Australien. Därför flög nu Emma till Maroochydore där hon ska göra missionsarbete med en kristen organisation vid namn YWAM, medan jag flög tillbaka till Brisbane för att söka jobblyckan. Egentligen var det tänkt att jag skulle åka längs australienska sydkusten först, men eftersom jobbet i Melbourne gick åt skogen fick vi därför tänka om. 
Att tillbringa varje dag med Emma har varit fantastiskt och vi har lärt oss så otroligt mycket om oss själva, varandra och världen. Ibland har vi velat slå ihjäl varandra men oftast har vi varit de bästa vännerna. Emma, jag kommer längta så mycket efter dig, jag är så glad för att du är du och för att jag gör denna resan med dig.
I april kommer vi att mötas upp igen för att avsluta denna fantastiska resa tillsammans, då vi flyger vidare till Malaysia och Singapore.
Just nu befinner sig jag och Jakob i Brisbane. Hela dagen har jag delat ut cv:n till olika restauranger och det ser positivt ut än så länge.
Hoppas att allt är bra med er hemma i Sverige, familj & vänner, jag längtar efter er!
                         

Ett nytt år har påbörjats och det har gått 3 veckor sedan min senaste uppdatering. Det har varit fullt upp de senaste veckorna med många roliga aktiviteter tillsammans med min underbara familj.
Den 20 december lämnade jag och Emmsen Noosa för att ta nattbussen till Rockhampton (15 timmar i buss är inget att rekommendera). Vid 4 på morgonen var vi framme i Rockhampton och fick då snällt sitta på ett litet matställe och vänta på att bussen från YHA skulle hämta upp oss vid klockan 6. Väl framme på det mysiga vandrarhemmet så däckade jag och Emma i varsin soffa i tv-rummet i väntan på att få checka in. Dagen tillbringade vi på ett stort köpcenter där vi handlade julklappar till julklappsleken, Emma lät även sin impulsivitet ta över och skaffade sig en piercing.
Dagen efter packade vi våra väskor, lagade frukost och sedan väntade vi på att klockan skulle bli så pass mycket att vi kunde ta taxin till flygplatsen och möta upp mina nära och kära. Lyckan var stor när jag äntligen fick krama om mina föräldrar, min syster, min mormor och min pojkvän för första gången på 4,5 månader. Vi tog taxin till vårt hotell i Rockhampton, Bridge Motor Inn, vilket var ett ganska gammalt men mysigt hotell. På kvällen åt vi en mysig middag på en asiatisk restaurang vid floden.
Tidigt nästa morgon tog vi bussen till Yeppoon, därifrån tog vi båt till Great Keppel Island, vilket är en ö ute vid Barriärreven. Där åkte vi också ut med glasbottenbåt för att se de fina korallerna och fiskarna, snorklade gjorde vi också. Barrärreven här var annorlunda jämfört med reven i Cairns och Whitsundays, men fortfarande vackra.
På julaftonsmorgon åkt vi med Greyhoundbussen till Hervey Bay och Urangan Motor Inn, där vi skulle tillbringa 2 nätter. Denna vinter blev det inget julbord för vår del, istället åt vi julmiddag på en mysig restaurang vid havet. Vi hade också sagt att vi inte skulle köpa några julklappar i år men min familj, speciellt jag och min mamma, älskar julklappar, så det blev en hel del klappar trots allt. Mamma hade gjort stora, röda julstrumpor i papp till oss alla som hon fyllt med julklappar. Jag kunde inte heller låta bli att köpa julklappar till alla, dessutom körde vi julklappsleken, vilket vi gör varje år. Emma fick nog lite av en chock när hon insåg hur tävlingsinriktade vi är i vår familj, men skrattade gjorde vi och hade en mycket fin kväll.
På juldagen tog vi båten över till Fraser Island där vi åkte runt med en buss som kunde ta sig fram över sanddynorna. En bra dag med många skratt och återigen fick jag och Emma uppleva denna fina ö. Vi åt julbuffé på ett av resorten på ön och som vanligt hade vi världens matmagar efteråt.
Morgonen efter väntade en bussresa till Brisbane, väl framme där checkade vi in på Annie’s Shandon Inn. Detta hotell påminde mycket om ett dockhus, fullt av pastellfärger, spetsgardiner och gulliga möbler. På eftermiddagen besökte vi ett stort köpcenter, sedan gick vi längs med den vackra floden och såg ut över Brisbane. Vi satte oss på en mysig restaurang och drack lite öl och vin innan det var dags att gå tillbaka till vårt dockhusliknande hotell. Dagen efter blev det lite shopping, sedan åkte min familj i förväg till Coolangatta, medan jag, Emma och Jakob stannade kvar en natt extra i Brisbane för att vänta in Emmas pojkvän Jonatan.
Tisdagen bestod av bussåkande till mysiga Coolangatta som ligger strax utanför Surfer’s Paradises. Min familj mötte upp oss vid busshållplatsen, sedan gick vi till det superfina Tweed Central Motell där vi checkade in och chillade på balkongerna. Denna dag (den 28:e december) fyllde också min underbara mormor 70 unga år! Det firade vi med presenter, champagne och en fin middag ute.
Dagen efter väntade en 13 timmars bussresa till Newcastle där de kommande 2 nätterna skulle tillbringas. Efter 13 timmar är man ganska mör i kroppen, så vi la oss direkt när vi kom till Ibis Hotell, trötta som få. På morgonen hade vi svårt att bestämma vart vi skulle äta frukost, men satte oss tillslut på ett ställe som hade många glutenfria alternativ. Dåligt beslut då det tog över en timme för oss att få vår frukost, dessutom var den ingen höjdare. Lite komiskt hur man som backpacker helt plötsligt börjar ställa lite krav så fort man fått lite smak på det ljuva livet. Dagen tillbringade vi på den stora stranden, där vågorna var många och höga. Jakob och Jonatan var som 5-åringar på nytt där de plaskade bland vågorna, trots att det var röd flagg. På kvällen åt vi på en thailändsk restaurang, vilket var både gott och mäktigt. Aldrig förr har jag sett så gravid ut.
På nyårsaftonsmorgon tog vi bussen till Sydney där vi skulle tillbringa nästan 2 veckor. Vi checkade in i ett trångt rum på Ibis Hotell där jag, Emma, Jakob och Jonatan fick trängas med alla våra väskor över natten. På kvällen satt vi uppe på The Observatory i Sydney, vilket är ett av alla ställen där man kan se fyrverkerierna som bäst. Varje år kommer över en miljon besökare till Sydney för att se de fantastiska fyrverkerierna som fullkomligt exploderar över hela himlen och Sydney Harbour Bridge. En magisk upplevelse, aldrig förr har jag sett någonting liknande. Raketer för $6.8 miljoner (40 miljoner svenska kronor) gav en show utan dess like.
Den första dagen på det nya året bytte vi hotell till det mycket fina Rydges Camperdown. Jag och Jakob hade ett stort rum och så fort vi öppnade våra väskor exploderade våra kläder ut över hela rummet (vår städerska har nog inte haft det så enkelt när hon försökt städa vårt rum). Jag, Jakob och pappa promenerade från hotellet till Darling Harbour, sedan åt vi lunch i Victoria Park. På kvällen åt vi på Nando’s och sedan sov vi underbart gott i våra sängar. Dagen efter tog vi en guidad tur runt om i citydelen och såg allt det viktigaste, såsom Sydney Harbour Bridge, The Rocks, Operahuset, Hyde Park och Queen Victoria Building. Efter det åt vi kinamat (det har blivit mycket asiatisk mat denna resa) i Chinatown och återigen gick vi ner till mysiga Darling Harbour och Operahuset.
Den 3:e januari gjorde jag, Jakob, mamma och pappa Sydney Bridge Climb. Vi hade alltså en guidad tur upp till den absoluta toppen av Sydney Harbour Bridge, där utsikten var fantastisk. Vi hade även en suverän guide som gjorde det hela till en härlig upplevelse. Efter det åt vi god lunch på ett glutenfritt café i The Rocks och sedan styrde vi stegen mot det underbara botaniska trädgården, där vyn över Operahuset och Sydney Harbour Bridge är fantastisk.
På lördagen tog vi bussen till Bondi Beach, där vi tillbringade dagen. En mycket fin och känd surfstrand, där tusentals människor spritt ut sina handdukar för att steka i solen. På kvällen åkte jag, Emma, Jakob, Jonatan och Moa för att träffa några av mina och Emmas vänner som vi träffat på Nya Zeeland. Vi hade en rolig kväll, med mycket skratt och prat om minnen från Nya Zeeland.
I söndags gick jag, Moa, mamma, pappa och Jakob och åt lunch vid The Rocks, sedan mötte vi upp de andra, som varit i botaniska trädgården, för att besöka Sydney Aquarium. Mycket vackra fiskar, hajar och andra havsdjur fick vi se, vilket var häftigt och väldigt intressant. På kvällen gick jag, Moa och Jakob ut och åt pasta, sedan var vi mättare än vad som borde vara tillåtet.
I måndags tog vi alla tåget till Blue Mountains, vilket var underbart. Vi gick olika vandringsleder, såg fantastiska utsikter, besökte The Three Sisters och åkte Cable Car mellan klipporna. Vi såg även vackra vattenfall, åkte tåg nerför klipporna och besökte regnskogen.
I tisdags tog vi färjan till Taronga Zoo, vilket är ett av världens kändaste zoo. Det är ett otroligt ställe med hundratals olika fantastiska djursorter Vi såg en häftig sälshow där de olika sälarna visade upp sina olika talanger. Vi kollade även på en fågelshow där de olika fåglarna showade ordentligt. Det är häftigt att se vad det är möjligt att lära djur och hur de kan kommunicera med människor. En underbar dag, även fast det var kallt och blåsigt i Sydney denna dag.
Onsdagen och torsdagen har bestått av shopping, god mat och härligt sällskap. Emma och Jonatan tog flyget ner till Melbourne igår, en dag tidigare än mig och Jakob som stannade kvar med min familj i Sydney en dag extra.
Idag har jag sorgligt nog fått säga hejdå till min älskade familj igen, det dröjer ytterligare 4 månader tills jag får krama om dem igen, då hemma i Sverige. Jag och Jakob (som nu stannar kvar i Australien ett tag) ska om någon timme ta flyget ner till Melbourne, för att möta upp Emma och Jonatan. På måndag börjar jag och Emma jobba som pedicab drivers (cykeltaxiförare) vilket vi ska göra i två veckor framöver, under Australian Open, vilket är en av världens största tenniscuper. 10 timmar om dagen ska vi köra runt på kunder, efter dessa veckor är vi förhoppningsvis vältränade och rika igen!
Hoppas att allt är bra med er därhemma, många stora kramar till er.

Dagarna går fort när man har roligt, tyvärr. Men roligt har vi haft den senaste veckan, livet är verkligen underbart.
I fredags startade vår tur till Fraser Island. Vi blev uppdelade i olika grupper som vi delade mat och bil med de kommande dagarna. I vår grupp hade vi fyra stycken galna, danska killar och fyra tyskar. Vi hamnade i ledarbilen till att börja med, då vi även fick lära känna vår guide, Mick, En härlig kille med mycket humor. Vi fick veta att 6 av de 10 giftigaste ormarna finns på Fraser Island, vilket kändes väldigt bra inför våra nätter i tält. Fraser Island är också världens största sandö, vilket gjorde bilkörningen mycket spännande.
Danskarna satte ganska snabbt partynivån och det blev med dessa vi hängde med större delen av resan.
Vi startade Fraser-turen med att åka på galna sandvägar till ett resort, där vi fixade i ordning vår lunch. Sedan bar det av till vårt camp, som låg på östkusten. Där var alla tält redan uppsatta, då det bott en annan grupp där kvällen innan. Efter att ha lämnat vår packning och kört i våra jeepar på stranden så åkte vi till Lake McKenzie, en väldigt vacker sjö med klarblått vatten. Efter att ha tillbringat tid där tog vi jeeparna tillbaka till vårt camp där vi alla lagade mat tillsammans och lärde känna varandra bättre. Det blev en hel del goon (ett australienskt ”vin”) för många av oss och natten blev lång och rolig. Att sova i tält utan liggunderlag blev en spännande upplevelse, speciellt för ryggen. Under natten gick även massor av dingos (vildhundar) runt bland våra tält och ylade. På morgonen fixade vi god frukost, sedan åkte vi till Eli Creek, där vattnet var väldigt rent (och kallt), och uppenbarligen väldigt bra på bakfyllor. Efter det körde vi längs med kusten hela vägen till Indian Headlands, där utsikten var jättevacker! Tyvärr fick vi inte se några hajar däruppifrån! Vi tog fina kort, sedan var det dags att åka till Champagne Pools, där havet bildar bubblor som kommer in i ”poolerna”. Efter att ha tillbringat tid där så var det min tid att köra längs stranden och över sanddynor! Väldigt rolig upplevelse! Vi fixade sedan lunch, och efter det var det dags att åka tillbaka mot campet. På vägen dit stannade vi vid ett stort skeppsvrak som spolats upp på stranden för många år sedan. Vi gjorde även ett andra stopp vid Eli Creek innan vi var tillbaka vid våra tält. Vi fixade då middag, sedan var det dags för mer goon, härlig musik och roligt sällskap. Natten blev sen, sedan var det dags för några timmars sömn i tältet.
På morgonen vaknade vi tidigt, då Mick satte på radion på högsta volym. Vi åt sedan frukost och packade ihop campet och alla tält. Sedan bar det av mot Lake Wabby, en mycket fin sjö som ligger precis vid en jättestor sanddyna. Vattnet var svalkande och vi hade några härliga timmar där.
Sedan bar det av mot ett resort för att fixa lunch och sedan var det dags att åka tillbaka till fastlandet och Rainbow Beach, tyvärr. Väl tillbaka på vandrarhemmet så tvättade jag och Emma våra kläder, sedan gick vi med våra danska vänner och köpte kebab. På kvällen var vi trötta och chillade mest, sedan var det dags att sova.
På morgonen fick jag och Emma en otrevlig överraskning när vi insåg att vissa av våra klädesplagg blivit stulna från klädstrecket över natten, även våra bikinis. Folk är verkligen idioter. Vi försökte se det positivt och insåg att vår packning i alla fall blev något lättare.
Det var sedan dags för att hoppa på ännu en Greyhoundbuss för att åka till Noosa! Efter en relativt kort resa var vi framme i Noosa, där blev vi upphämtade för att åka till Gagaju Bush Camp, där vi bokat en 3-dagars camping/kanottripp. Första intrycket var väldigt spännande. Människor bodde här permanent i hus gjorda av plåt och presenningar. Vi själva skulle sova i hängmattsliknande sängar i ett litet plåthus med myggnät som väggar. Golvet var dessutom gjort av cement. Spännande tycker kanske ni, skrämmande tycker vi, speciellt när det sprang möss på golvet. ”Vad söta de är” utropade många av de andra människorna som bodde där, jag och Emma skrek som de tjejer vi är och flög upp i sängarna. Toaletterna var däremot bra, köket var okej (även fast det fanns ormar och grodor i köksskåpen) och tv-rummet var ganska fett med en stor tv och många hundra filmer att välja mellan!
Vi sov ganska dåligt under natten och det blev inte bättre när jag vaknade upp med en mus en dryg halvmeter från mitt huvud. Jag och Emma bestämde redan på morgonen att vi skulle lämna Bush Camp senare under dagen,men vi skulle ge kanotandet en chans! Vi var 15 personer som gav oss iväg på kanotturen. Vi hade ingen guide eller karta, så allt var väldigt dåligt organiserat, besvikelsen var stor. Vi paddlade i alla fall till en sjö och sedan in på en liten flod. Vädret var ganska dåligt, dessutom blev det långtråkigt ganska snabbt. Vi hittade dock en repgunga högt upp i ett träd, så man kunde svinga sig ner i vattnet. Detta var roligt, ända tills jag gjorde ett riktigt dunderhopp och drog med mig hela repgungan ner i vattnet. Slut på det roliga, vi packade ihop våra grejer och paddlade tillbaka till campet.
Väl tillbaka så duschade vi, lagade mat och väntade sedan på att en av våra danska vänner skulle rädda oss från Gagaju Bush Camp. I utbyte mot ett flak öl så hämtade de upp oss mitt ute i ingenstans och vi fick dessutom sova i deras hus som de hyrt för ett par dagar! Huset var för bra för att vara sant med både pool och spa, lyckan var total. Äntligen fick jag sova i en riktig säng, då min rygg inte riktigt var i ett bra skick. Sov underbart bra under natten, och steg inte upp förrän sent dagen efter.
De senaste två dagarna har vi bott på hostel, först på Noosa Backpacker Resort och inatt på Nomads.
På dagarna har vi legat på stranden och kollat runt i den mysiga staden. Detta är verkligen en riktig surfarstad, med mycket sköna människor. Ikväll sa vi hejdå till våra danskar, sedan hade vi en trevlig utekväll med mycket dans. Imorgon blir det strandhäng innan vi åker vidare mot Rockhampton för att möta upp mina favoritmänniskor i hela världen.
Även en stor stjärna till min fina Emma bara för att hon är så bra.
Här kommer lite bilder från den underbara veckan som har passerat:
                                 

Jag har haft tre otroliga dagar i Airlie Beach, Whitsunday Islands och Whitehaven Beach, fullspäckade med snorkling, bad, mat, musik och helt fantastisk natur.
Bussen anlände till Airlie Beach strax efter 11 i måndags. Vi träffade Quirin, som vi jobbat tillsammans med på vandrarhemmet i Townsville, på stationen. Han följde med och visade oss runt i Airlie Beach, då vi hade några timmar innan vi skulle stiga på vår båt. Vi lämnade våra stora ryggsäckar på ABC Travels, där vi också checkade in inför vår båttur. Istället köpte vi varsin liten väska (sådan där gympapåse man hade i lågstadiet) där vi tryckte ner det nödvändigaste som vi behövde ha med oss. Vid 14.30 mötte vi alla andra 30 personer som skulle med på samma båt som oss, New Horizon.
Ombord på båten träffade vi tre andra tjejer från Sverige som vi hängde med under seglingturen.
Första kvällen bestod av mycket prat, skratt och mat. Vår första middag bestod av potatismos, fisk, sallad och bröd. Till maten njöt vi av en fantastisk solnedgång över Whitsunday Islands. Whitsunday Islands består av många öar som är placerade mitt i Barriärreven och där snorklingen är helt fantastisk. Vi, likt många andra la oss tidigt denna kväll, då vi var väldigt trötta efter väldigt oregelbunden sömn de senaste dagarna.
Klockan 6.30 blev vi alla väckta då dykinstruktören ombord på båten bestämde sig för att agera mänsklig väckarklocka. Frukosten var härlig med flingor, smörgåsar med diverse pålägg och fruktsallad. Efter frukosten väntade första tillfället för snorkling! Eftersom det kan finnas väldigt farliga marina stingers (brännmaneter) i vattnet så var vi alltid tvungna att ha våtdräkt när vi ville bada och snorkla. Efter att återigen fått se det fantastiska revet så paddlade vi på paddelbrädor, dök från båten och bara njöt av tillvaron. Till lunch blev det wraps med sallad och andra tillbehör, det bjöds även på tacochips med salsasås.
Efteråt seglade vi vidare mot Whitehaven Beach. Vägen dit var helt fantastisk med klarblått vatten, otroligt vackra öar och härlig stämning och musik ombord på båten.
Väl framme gick vi till en utsiktsplats där utsikten gjorde en helt tom på ord. Whitehaven Beach är verkligen en paradisstrand där sanden är vit och vattnet är i härliga turkosa nyanser. Det är inte konstigt att Whitehaven Beach är utnämnd till en av världens vackraste platser. Vi tillbringade några timmar på stranden där vi tog mängder av kort och njöt av att livet är så jävla underbart.
Vi återvände därefter till båten där det bjöds på spagetti och köttfärssås, vilket satt mer än fint efter en lång, men härlig, dag. På kvällen satt vi alla och pratade länge, drack lite vin och njöt av ännu en solnedgång.
Igår väcktes vi återigen vid 6.30 då en annan ur personalen ombord bestämde sig för att väcka oss med en fruktansvärt falsk ”skönsång”. Vi åt frukost sedan var det återigen dags för härlig snorkling! Jag önskar att det gick beskriva med ord hur vackert barriärrevet är. Tusentals fiskar i olika färger och mönster som simmar omkring en, fantastiska växter och vackra koraller. Vattnet är dessutom väldigt, väldigt klart. Alla som har möjligheten borde åka hit, då Barriärreven sakta men säkert kommer att försvinna på grund av miljöförstöring.
Efter snorklingen väntade paddling på paddelbrädor och många åk i den enorma uppblåsbara rutschkanan som de satt upp. Till lunch serverades korv med bröd, efter det var det dags att segla tillbaka till Airlie Beach. Väl tillbaka på torra land gick jag och Emma och köpte glass, sedan tittade vi runt i stadens affärer.
Natten bestod av 15 timmars bussåkande på väg till Rainbow Beach. Imorgon ska vi till Fraser Island på en tre dagars lång tag-along drive. Vi ska då campa och köra 4-hjulsdrivna jeepar på stranden. Kommer bli skithäftigt. Idag regnar det, men förhoppningsvis visar sig solen resten av helgen!
Helt sjukt hur fort tiden faktiskt går, det gäller att njuta så länge det går!
Här nedan kommer härliga bilder från det paradis där vi tillbringat de senaste dagarna (bilderna gör inte de vackra platserna rättvisa): 
                                     

Här kommer en uppdatering från ett soligt Australien! Just nu befinner sig jag och Emma på bussen på väg mot Airlie Beach och Whitsunday Islands.
Sedan min senaste uppdatering har vi haft fullt upp om dagarna. Förra veckan bestod av mycket jobb, strand- och sänghäng, marknader och annat roligt.
I måndagskväll tog jag och Emma med oss våra jobbarkompisar uppför Castle Hill där vi njöt av solnedgången och utsikten över ett upplyst Townsville. Dagen efter hade vi ett pannkaksparty (vi gillar olika sorter av matpartyn) som ett litet avslut på Quirins tid på Civic Guest House. Pannkakor med glass, chokladsås, jordnötssmör, sylt, kokos, frukt och annat gott gav en sockerkick (och matkoma) utan dess like. Fin början på en kväll som senare bestod av jobb på vandrarhemmet. Det har varit betydligt lättare att jobba på vandrarhemmet den senaste tiden, speciellt när man insett hur fort tiden faktiskt går.
I onsdags bestämde jag och Emmsen oss för att åka till ett av de stora köpcentrum som finns i Townsville. Vi fönstershoppade och bestämde oss för att unna oss fika, vilket slutade med att vi hamnade på Donken där vi köpte glass. Vi skulle sedan gå en fin vandring längs med floden, men insåg sedan att vi hela tiden varit på ett annat köpcenter än vad vi trott och fick då arrangera om vår vandring lite. Vi gick till Palmetun Garden, vilket är en fantastisk trädgård där växterna och djurlivet är härligt. 
Vi gick sedan längs Ross River och bestämde oss för att sätta oss och äta vår middag som vi köpt med oss från köpcentret. Till vår stora lycka såg vi att det fanns mängder av sötvattenssköldpaddor i floden. För att locka dem närmre oss så matade vi dem med chips med kycklingsmak, vilket var populärt. Vi fortsatte vår vandring längs floden och hoppades på att få se krokodiler, då de tydligen bosatt sig där. Tyvärr såg vi inga, men istället fick vi se en mysig solnedgång. 
I torsdags var det återigen dags för att tvätta och denna kvällen hade jag även mitt sista skift som nattmanager! På dagen gick jag och Emma på stan och tittade i affärer och njöt av vår näst sista dag i Townsville. Denna dag tog vi även reklambilder inför jobbet som pedicab-drivers under Australian Open i Melbourne under januari. 
På fredagsmorgonen öppnade jag Civic Guest House för sista gången , sedan bestod resten av dagen av att packa mina väskor. Jag kan inte förstå hur packningen blir tyngre och tyngre, när det sägs att man "förlorar" hälften av sin packning under tiden man backpackar. Skitsnack säger jag, jag kan knappt stänga mina väskor längre (mamma, hur lyckades vi packa ner allt innan jag åkte?). På kvällen gick vi på nattmarknaden som hålls en gång i månaden här i Townsville. Vi köpte goda, glutenfria brownies och tog kort med tomten (hej julkänsla!). På kvällen jobbade jag som pedicab-driver som övning inför Australian Open. Allt gick fint, förutom att jag kraschade rakt in i en stolpe, komiskt nog samma stolpe som Emma kraschade in i under sitt första skift som pedicab-driver. Vad är oddsen? Förövrigt gick kvällen bra och det var värt att endast få 3 timmars sömn under natten som väntade.
På lördagen checkade vi ut från Civic Guest House men sedan  fick vi vänta på våra referensbrev innan vi kunde åka från vandrarhemmet. Vi tog färjan över till Magnetic Island där vi skulle tillbringa natten. Vi tog bussen till Base Backpackers där vi checkade in. Vandrarhemmet hade ett fantastiskt läge precis vid havet, utsikten var helt otrolig. Vi tog bussen till The Forts, vilket är en vandringsled där man ska kunna se koalor i det vilda. Länge gick vi längs vandringsleden tills vi kom upp till en utsiktsplats med en vacker utsikt över Magnetic Island. Tyvärr såg vi inga koalor, trots att vi kunde höra deras grisliknande läten vart vi än gick. Vi tog bussen tillbaka till Base och tog igen vår sömnbrist.
På söndagsmorgonen vaknade vi tidigt och checkade ut. Vi blev sedan upphämtade av scooterföretaget där vi hyrde en vespa för dagen. Vi cruisade runt på ön i solen, och första stoppet blev vid Geoffrey Bay. Där matade vi vilda wallabies (mini-kängurur), som kan vara bland det sötaste jag sett. Vi fortsatte sedan till Bungalow Bay och Koala Village. Vi köpte biljetter till en av dagens shower, sedan tog vi vespan ner till Horseshoe Bay där vi gick på söndagsmarknad och åt lunch. Vi åkte sedan tillbaka till Koala Village för att följa med på showen genom The Wildlife Sanctuary där vi fick se fantastiska djur. Vi höll i sköldpaddor, klappade ödlor, pussades med kakaduor, hade en pytonorm slingrandes runt halsen, gosade med koalor och såg krokodiler, spindlar och wombats. En väldigt häftig upplevelse där man fick mycket information om djuren och om Australiens vildliv. Resten av dagen åkte vi runt på ön, sedan åkte vi tillbaka till Base Hostel för att hämta våra väskor och åka till båtterminalen. Jag och Emma hade tänkt sova på båtterminalen, då vi var för snåla för att betala $25 för bara några få timmar på vandrarhemmet. Istället fick vi idén om att ringa pedicab-chefen Anthony för att fråga om han hade plats för oss på soffan. Snäll som han är så hämtade han oss på terminalen, körde oss till Aquaris Hotel där han bor, sedan fick vi krascha i bäddsoffan inatt. Han hade även mat till oss, så vi grillade kött nere vid stranden (vilket var underbart då vi levt på havregrynsgröt i 2 dagar) , sedan kollade vi på tv resten av kvällen. Bra avslut på en bra dag!
I morse ringde alarmet tidigt. Anthony körde ner oss till bussterminalen och vi har nu befunnit oss på bussen i 2 timmar, 3 timmar kvar att åka. Vi är på väg till Airlie Beach och Whitsunday Island, vilket kommer att bli hur underbart som helst! I 3 dagar ska vi segla runt bland paradisöar, dyka bland barriärreven och äta i mängder, då vi har all inclusive på båten. Livet är allt bra underbart! Hoppas att snöiga Svearike är mysigt!
Här kommer en bildbomb från veckan som passerat:
                                           

Ännu en vecka har passerat här på andra sidan jorden och det är återigen dags för en uppdatering, innan mitt minne sviktar. Dagarna här går fort, vilket jag tycker är ganska skönt. Jag längtar efter nya äventyr, så det är skönt att jag jobbar mina sista dagar som nattmanager på Civic Guest House den kommande veckan.
Förra fredagen var jag bjuden på födelsedagsfest hemma hos Nadine, som jobbar som receptionist på vandrarhemmet. Hennes pojkvän fyllde år, och det var en trevlig kväll med god mat, även om jag bara kunde stanna till 20.00 (ja, detta jobbet sätter gränser, tyvärr). Resten av helgen bestod av jobb på Cbar och på vandrarhemmet. Vi tillbringade också mycket tid med att sova. Men vi lyckades även slänga ihop goda middagar och besöka fruktmarknaden i Townsville. Händelserikt? Tveksamt.
I måndags gjorde jag och Emma något som vi borde gjort för längesedan, köpte måndagspizza på Domino’s! $5 dollar för en pizza (ca 33 kronor) är för bra för att vara sant (därför får jag lägga till 20 kronor för att få en glutenfri sådan). Supernöjda och skengravida, rullade vi tillbaka till vandrarhemmet och sov bort matkoman innan det var dags för jobb.
I tisdags tog jag en löprunda uppför Castle Hill, vilket har blivit en bra vana! Skitbra träning och utsikten är verkligen helt otrolig där uppifrån. Senare under dagen var det dags för mig att inse att den där svarta pricken på min tand, som jag stört mig på i flera dagar, förmodligen var ett hål. Då jag aldrig tidigare haft ett hål (min pappa gjorde en vadslagning med mig när jag var yngre och lovade mig 500:- om jag inte hade ett hål innan jag var 15 år. Som tur var för mina tänder så gillade jag pengar mer än vad jag gillade godis) så var jag sjukt nojig och tog kontakt med flera tandläkare under dagen för att få en tandläkartid så snart som möjligt. Har ofta mardrömmar om att jag tappar tänderna, och det skulle vara fruktansvärt om mina mardrömmar blev sanna (inte alls dramatisk, inte alls). Fick en tandläkartid senare i veckan, och det lilla besöket kostade mig 2500 kronor, jippie!
I onsdags tog jag en tur uppför Castle Hill, sedan kollade jag på ”How I met your mother” större delen av eftermiddagen. På kvällen överraskade Anne, vandrarhemmets ägare, oss i personalen med att bjuda på ost-/grönsaksbricka! Så gott, det blev en fin början på kvällen. Tyvärr var det Daikis sista dag på jobbet, så det är frågan vem som nu ska bjuda mig på glass och lära mig japanska efter jobbet. Kommer också sakna hans förklaringar till varför han ibland jobbar så långsamt när vi städar köket på kvällarna; ”jag var upptagen med att jaga en ödla med min skugga”, ”te kändes viktigare än att städa fort”, ”jag satt och tänkte på vad jag ska äta för mat när jag kommer hem till Japan”.
Helgen har varit lugn och mestadels bestått av jobb, både på Cbar och på vandrarhemmet. I fredags firade vi Daikis födelsedag genom att ställa till med ett ice cream party. Glass i stora lass, och förmodligen fler hål i tänderna, men det var det värt! Helgen har annars bestått av högljudda, tyska ungdomar som inte vet vad ”det måste vara tyst innan klockan 6 på morgonen, för folk försöker sova” betyder, fruktmarknad och ”How I met your mother”. Har jag sagt att det ska bli skönt att åka vidare mot nya äventyr och få lite fart på livet igen?
Måste även nämna att vi köpte chokladkalendrar på Woolworths igår. När det är 35 grader varmt och tropisk hetta får man göra sitt bästa för att skapa lite julkänsla. Julmusik och adventskalendrar är ett bra steg på vägen. Nere i centrum har de satt upp en enorm julgran med massor av blinkande ljus. Tyvärr ser den mest missplacerad ut med alla palmer omkring sig. Jag hoppas att ni därhemma har det mysigt med all snö och att ni får en fin första advent!                  

Över en vecka sedan jag senast uppdaterade, tiden flyger verkligen iväg här i landet Down Under.
Klimatet är fortfarande lika klibbigt och varmt som senast, dock aningen värre. Den senaste veckan har inte varit så händelserik, vi har mestadels jobbat och annars har vi slappat på stranden eller på rummet. Några spännande inslag har denna veckan dock lyckats erbjuda.
Förra onsdagen lärde våra tyska vänner mig att spela schack (inte så intressant, men nu vet ni det). Fruktansvärt tråkigt spel, men säkerligen ett sätt att att fördriva tiden med en regnig dag, vilket det lär finnas en del av den kommande tiden. Denna dag gick vi även till Queen's Garden, vilket var en mysig liten park med många fina växter och vackra fåglar. På kvällen åt vi spagetti och köttfärssås, vilket man verkligen uppskattar när man oftast äter stekt ris med grönsaker.
Torsdagen fick en motbjudande start, när jag till mig stora skräck fick se två kackerlackor i köket när jag öppnade det på morgonen. Detta vandrarhemmet är det renaste vandrarhemmet jag någonsin sett, och det är verkligen ett superbra hostel. Tyvärr hindrar det inte dessa äckliga djur att då och då hitta kryphål för att gå på matjakt. När jag fick se den ena i diskhon och den andra på väggen fick jag panik, flög upp på närmsta stol och skrek lite för mig själv. Insåg ganska snart att jag inte kunde väcka någon annan (klockan var sex på morgonen) för att få dem att försvinna. Jag tog en träslev i ena handen och insektsprayet i den andra och gick sedan till attack. Efter en lång fight gick jag segrande ur den, slängde träsleven och kunde sedan gå till sängs igen, väldigt nöjd med mig själv, men skräckslagen. Inte så farligt, kanske ni tänker, men dessa skadedjur med sina många ben och äckliga kroppar är inte att leka med. Som tur är har jag inte sett några sedan denna dag, så jag tror jag lyckades skrämma iväg andra eventuella kandidater som känt sig lockande att gå på matjakt i köket.
Helgen erbjöd jobb på Cbar, chill vid havet och en massa fulla människor som höll mig vaken om nätterna. Har så svårt för att sova på helgerna då minsta ljud gör att jag stiger upp för att kolla så folk inte väcker de andra gästerna. Oftast går det bra men man har insett under jobbtiden som nattmanager att folk är inte alltid av det smartaste slaget. Vissa har väldigt svårt att ta till sig vad man säger och struntar fullständigt i om andra gäster blir störda. Måste säga att detta jobb är en mycket bra erfarenhet men det ska även bli skönt att kunna slappna av och hitta på saker på kvällarna igen när denna jobbperiod är över.
I måndags fick Emma en briljant idé och föreslog att vi skulle baka chokladbollar. Vi köpte alla nödvändiga ingredienser, fixade ihop en bra deg och började rulla de små, utsökta, sockerladdade bollarna. Total lycka vid första tuggan. Till detta underbara fika lyssnade vi på julmusik och kände att vi fick lite julkänsla i detta tropiska klimat. I tisdags lyckades jag, tack vare att det fanns kakao på rummet, göra den underbart goda chokladgröten som jag alltid annars äter till frukost. Vet att detta egentligen är totalt oviktigt, men ni som känner mig väl kan förstå min lycka över detta. Blev dock inte den nyttiga varianten jag brukar koka ihop, men det funkade bra fint ändå. Chokladgröt är alltså havregrynsgröt med kakao och socker. I vanliga fall brukar jag tillsätta steviasocker och mycket goda frukter, men man tager vad man haver. 
Igår efter att jag öppnat vandrarhemmet, ätit frukost och skypat med både min mamma och Jakob, kände jag mig rastlös och inte riktigt sugen på att gå och lägga mig igen. Tog då istället på mig joggingskorna och bestämde mig för att ge mig uppför Castle Hill. Detta berg är högt och väldigt brant. Jag valde att ta "Goat Track" upp, vilket är nästan 2 kilometer uppförsbacke bestånde av ojämna trappsteg gjorda av stenblock. Efter ren envishet, oräkneliga svettdroppar och mycket trötta ben, var jag äntligen uppe på toppen av berget. Väl däruppe gjorde jag ytterligare fysövningar, för att sedan sätta mig och bara njuta av den fantastiska utsikten denna plats har att erbjuda. Länge satt jag där, lyssnade på musik och rensade tankarna. Sprang den 4 kilometer långa bilvägen ner, då detta var bättre för både knän och benhinnor, sedan duschade jag och sov. Emma väckte mig på eftermiddagen och vi tillbringade den med Emmas kompisar från kyrkan här i Townsville. Vi köpte med oss kinamat och åkte hem till en av tjejerna där vi kollade på tjejfilmer och åt gott filmsnacks. Fin dag, roligt att göra något annat än bara vara på vandrarhemmet och krypa på väggarna. 
Idag, efter att jag skypat med min fina syster, bestämde jag mig för att återigen ge mig upp för Castle Hill, även fast solen stekte på ordentligt. Väldigt skönt när man väl är uppe på toppen och kan njuta av den underbara utsikten, men vägen upp dit är en riktig utmaning. Lyckades även få solbränna efter strumporna, lagom snyggt! Har idag även provat att äta "Marmite", vilket är den nyazeeländska versionen av australienska "Vegemite". Det krämiga innehållet är jästextrakt som man använder som pålägg på smörgåsen. Väldigt nyttigt tydligen, men inte det minsta gott. Att folk här faktiskt tycker om smaken av det är väldigt svårt för mig att förstå.

Nu har vi endast 2 veckor kvar att jobba här i Townsville för att sedan resa vidare söderut. Det ska bli väldigt skönt, åtminstone för min del, då jag känner att livet stannat upp lite. Varje kväll/natt jobbar jag här på vandrarhemmet, vilket gör att jag inte kan gå ut och träffa folk på kvällarna eller medverka i andra aktiviteter här i staden. Men som sagt, tiden flyger iväg och snart lämnar vi denna stad efter 7 bra veckor. Lite blandade känslor, men det ska bli så roligt att få fortsätta resa runt i detta underbara land. 
Hoppas att allt är bra med er därhemma, och att ni myser ordentligt med varm choklad och julmusik, julen är ju faktiskt inte långt borta nu!
Här kommer lite bilder från dagarna som passerat (ursäktar redan nu för bilden på mina varma, svettiga fötter):
                 

Ännu en vecka har passerat i detta mycket varma land. Här, i norra tropiska Queensland börjar regnsäsongen inom en snar framtid, vilket gör att luften ligger tung och klimatet är väldigt fuktigt. Så det kan nog bara göra oss gott att förflytta oss söderut om en månad.
Idag har vi varit i Townsville i 3 veckor. Dagarna går så fort att man knappt hinner med, och julen närmar sig med stormsteg.
De närmsta dagarna har vi hunnit med både det ena och det andra. I fredags tog vi på oss löparskorna och besteg, tillsammans med våra tyska jobbarkompisar, Castle Hill. Däruppe väntade en fantastisk utsikt över Townsville och Magnetic Island och utsikten var helt klart värd den svettiga vandringen. Vi såg den vackra solnedgången och bara njöt av hur bra vi faktiskt har det. Denna dag fick Emma äntligen tillfället att göra popcorn, så dagen var väldigt lyckad (ja, fram till att jag började jobba och högljudda tyskar gjorde mitt kvälls-/nattskift till ett väldigt jobbigt sådan.)
I lördags jobbade jag på Cbar, vilket alltid är väldigt trevligt, även fast det är stressigt. De andra i personalen är väldigt schyssta, och man känner sig som en i gänget. Tyvärr blir det inte allt för många jobbpass i veckan, men det gör inte så mycket när man har en strand att sola (sova) på om dagarna.
I söndags gick jag med Yannik, Philip och Daiki till Flinder Street Market, en frukt- och grönsaksmarknad som hålls varje söndag på huvudgatan här i Townsville. Många olika marknadsstånd med färsk frukt och färska grönsaker, bakelser och kakor, tvålar och smycken. Allt är dessutom billigare än i mataffärerna. Så jag återvände till vandrarhemmet med flera kassar med frukt och grönt. Avslutade denna kväll med skypesamtal med pojkvännen och hans familj, sedan väntade jobb. Jag har insett att Australien troligtvis innehåller fler tyska turister än australienska invånare. Högljudda är de flesta också, vilket inte är bra för en stackars nattmanager som mig, då det gör att mina redan få timmar med sömn varje natt blir ännu färre. Jag har egentligen ingenting emot tyskar, bara de som är högljudda, och de som får för sig att blåsa håret vid 02.30 på morgonen.
Igår chillade vi på stranden och hade det allmänt härligt. Min kära mamma insåg igår att hon och pappa, 25 år tidigare, bott på samma hostel som jag nu bor och jobbar på. Det är minsann en liten värld vi lever i. 
Idag har vi varit på Wollies (Woolworths), där vi veckoshoppar varje dag. Ikväll innan jobbet skulle vi lagat stekt ris med grönsaker och kyckling, vilket har blivit vår standardrätt. Tyvärr blev vi lite väl ivriga när vi såg lappen med "sänkt pris" och insåg alldeles försent att vi hade köpt en "kycklingram", sådan slags kyckling som endast ska användas i soppor och liknande.  Riset blev hyfsat iallafall, vilket var något tröstande. Jisses, detta backpackerlivet alltså. Det gäller att njuta så länge det går!
Här kommer lite bilder från de senaste dagarna: